MOT PROAKTIV OMSORG | DEL 1/2
Milja Saksi, vd, Everon Group
Nästa stora utvecklingssteg inom välfärdsteknik handlar inte om att införa fler enheter. Det handlar om att gå från enskilda tekniska lösningar till en helhet där information hjälper oss att förutse omsorgstagares behov och styra omsorgsarbetet. Men var befinner vi oss i den utvecklingen i dag, och vad behöver vi göra härnäst?
En åldrande befolkning, växande omsorgsbehov och begränsade personal- och ekonomiska resurser utmanar omsorgsverksamheter i Sverige och i övriga Europa. Samtidigt ökar förväntningarna på teknik som gör det möjligt för människor att bo tryggt och självständigt i det egna hemmet längre och som hjälper omsorgspersonal att använda sin tid där den gör störst nytta.
Välfärdsteknik har använts länge. Trygghetslarm, larmknappar, läkemedelsautomater och olika sensorer är redan en del av vardagen i många verksamheter inom såväl ordinärt som särskilt boende.
Ändå används fortfarande bara en del av teknikens potential.
På Everon ville vi förstå hur välfärdsteknik upphandlas i dag och vilka förväntningar som finns på framtiden. Tillsammans med Nordic Healthcare Group (NHG) genomförde vi därför en analys av 107 upphandlingar av välfärdsteknik i Sverige, Finland och Storbritannien under 2024–2026, kompletterad med intervjuer med branschexperter.
Ländernas utgångslägen och marknadernas mognad skiljer sig åt, men analysen visar en tydlig gemensam riktning. I alla tre länder ser experter och yrkesverksamma inom omsorgen en förflyttning från enskilda enheter till datadriven, proaktiv omsorg som ett önskat mål.
Utifrån analysen formulerade vi fem nivåer som beskriver utvecklingen från enskilda tekniska lösningar mot detta gemensamma mål.
Nivåerna behöver inte vara steg som varje organisation går igenom i exakt samma ordning. Däremot hjälper de till att synliggöra vilka tekniska förmågor som behövs för att skapa större nytta för omsorgstagare, medarbetare och omsorgsverksamheten som helhet.
Nivå 1: Enskilda enheter – tekniken skapar trygghet
På den första nivån består välfärdstekniken av enskilda enheter och lösningar som stödjer en trygg och självständig vardag.
Det kan till exempel vara trygghetslarm, larmknappar, dörrlarm, läkemedelsautomater och olika sensorer för tillsyn.
Den här nivån är redan etablerad i stor utsträckning i samtliga tre länder i vår studie. I Sverige är trygghetsskapande teknik en etablerad del av omsorgen, både i ordinärt och särskilt boende.
Lösningarna skapar viktig trygghet och gör det möjligt att reagera snabbt, exempelvis vid en akut situation.
Men de bygger framför allt på enskilda händelser och larm. När något inträffar skickas informationen vidare och en medarbetare agerar.
På den första nivån hjälper tekniken oss att reagera på händelser, men ännu inte att förutse dem.
Nivå 2: En gemensam plattform – från enskilda enheter till en hanterbar helhet
På den andra nivån kopplas enheter från olika leverantörer till en gemensam teknikplattform.
Målet är att larm och information från enheterna ska förmedlas tillförlitligt genom ett gemensamt system, till exempel till en larmcentral eller direkt till omsorgspersonal.
Särskilt i särskilt boende kan även andra fastighetssystem ingå i samma helhet, exempelvis brand- och hisslarm samt system för dörr- och låshantering.
Det förenklar hanteringen av tekniken och minskar behovet av separata system.
I Sverige och Finland används gemensamma teknikplattformar redan i stor omfattning. I Storbritannien befinner sig utvecklingen delvis i ett tidigare skede eftersom marknaden fortfarande genomgår övergången från analoga anslutningar till digitala lösningar. Samtidigt skapar den digitala infrastrukturen bättre förutsättningar för nästa steg.
På den andra nivån blir de enskilda enheterna en sammanhållen teknisk helhet. Informationen flödar, men styr ännu inte nödvändigtvis omsorgsarbetet.
Nivå 3: Integration med verksamhetssystem – tekniken blir en del av medarbetarnas vardag
På den tredje nivån integreras välfärdstekniken med omsorgsorganisationens egna verksamhets-, bemannings- och planeringssystem.
Det kan exempelvis innebära att personalen loggar in i teknikplattformen med organisationens befintliga användarkonton i stället för att hantera separata inloggningar.
Ännu viktigare är möjligheten att automatiskt styra larm till rätt person eller team utifrån vem som är i tjänst eller ansvarar för den aktuella omsorgstagaren.
Då börjar tekniken på allvar stödja hur arbetet organiseras.
I ungefär en fjärdedel av de 107 upphandlingar vi analyserade ställdes krav på integrationer på den här nivån. Kraven förekom särskilt i större upphandlingar i Sverige och Finland.
Det är ett viktigt steg. Teknikens värde uppstår inte bara genom att information överförs. Den behöver också fungera i medarbetarnas dagliga arbetsflöden.
På den tredje nivån är tekniken inte längre ett separat system, utan en integrerad del av omsorgens verksamhetsstyrning.
Nivå 4: Sammanförd omsorgs- och hälsodata – en helhetsbild av individens situation
På den fjärde nivån sker en viktig förändring: information från välfärdstekniken börjar kombineras med annan relevant omsorgs- och hälsodata om individen.
I dag samlar omsorgsverksamheter in stora mängder information, men den finns ofta utspridd i olika system. Data från trygghetsskapande teknik kan ligga separerad från information om hälsotillstånd, funktionsförmåga och tidigare insatser.
Informationen används dessutom ofta i efterhand, i stället för att bidra till en aktuell helhetsbild av individens situation.
Tänk till exempel på en äldre person med hemtjänst vars rörelse i bostaden gradvis minskar.
Information från en enskild sensor säger kanske inte tillräckligt. Men när förändringen i rörelsemönstret bedöms tillsammans med relevant information om funktionsförmåga, sjukdomar och andra observationer kan verksamheten få en betydligt bättre bild av vad som håller på att förändras i vardagen.
I Finland diskuteras denna nivå just nu särskilt mycket, och krav på att sammanföra kund- och patientinformation förekommer i nyare upphandlingar. Storskaliga praktiska genomföranden är fortfarande ovanliga. I det svenska och brittiska upphandlingsmaterialet i vår studie såg vi ännu inte motsvarande krav. Det betyder inte att sådana lösningar saknas på marknaden, utan beskriver just de upphandlingar som ingick i analysen.
På den fjärde nivån går vi från att granska enskilda händelser till att skapa en aktuell helhetsbild av individens situation.
Det är en grundförutsättning för verkligt proaktiv omsorg.
Nivå 5: Analys och proaktivitet – information blir handling
På den femte nivån börjar välfärdsteknikens potential realiseras i större skala.
Information från flera källor analyseras för att upptäcka förändringar, avvikelser och risker innan de utvecklas till allvarligare problem.
Det kan till exempel handla om att identifiera en ökande fallrisk, försämrad funktionsförmåga, avvikelser i läkemedelshanteringen eller förändrade nattliga beteendemönster.
Men analysen i sig är inte det avgörande.
Proaktiv omsorg uppstår först när analyserad information blir en konkret signal som leder till en professionell bedömning och handling.
Ett system skulle exempelvis kunna upptäcka en förändring i en persons rörelsemönster som kan tyda på försämrad funktionsförmåga. Då kan ansvarig personal få en signal om att situationen bör bedömas.
Medarbetaren kan kontrollera läget och vid behov initiera lämpliga insatser innan problemet förvärras.
På så sätt kan man i bästa fall förebygga fall, minska onödiga akutbesök och stärka möjligheten att bo kvar tryggt i det egna hemmet längre.
Samtidigt får personalen bättre stöd för prioritering och resursfördelning.
I alla tre länder i studien identifierades proaktiv omsorg som en önskvärd utvecklingsriktning.
I upphandlingarna har målet däremot ännu inte systematiskt översatts till konkreta krav. AI och analys kan nämnas, utan att leverantören behöver beskriva hur information i praktiken ska bli en signal som leder till rätt åtgärd i omsorgen.
Det leder till kanske den viktigaste slutsatsen i vår studie:
Vi upphandlar redan många av de tekniska förutsättningarna för proaktivitet, men ännu inte i tillräcklig utsträckning förmågan att omsätta information i handling.
Var befinner sig Sverige, Finland och Storbritannien i dag?
Jämförelsen visar att utvecklingen av välfärdsteknik går i olika takt. Tabellen nedan sammanfattar hur de fem nivåerna avspeglas i de analyserade upphandlingarna i Sverige, Finland och Storbritannien.

Källa: NHG:s och Everons marknadsanalys 2026. Tabellen beskriver krav i de analyserade upphandlingarna, inte alla lösningar som används på marknaden.
Jämförelsen visar att ländernas utgångslägen skiljer sig åt. I Sverige och Finland är de grundläggande strukturerna redan relativt långt utvecklade, medan digitaliseringen i Storbritannien just nu skapar en plattform för nästa steg. I Finland syns proaktivitet redan som ett mål i upphandlingar, men det återstår att omsätta ambitionen i konkreta krav. För svenska beställare är detta ett relevant nästa steg att ta höjd för när nya upphandlingar utformas.
Teknik i sig gör dock inte omsorgen proaktiv. Det avgörande är hur information blir till signaler, bedömningar och åtgärder i medarbetarnas vardag. Nästa fråga är därför hur den förflyttningen kan främjas redan i upphandlingen av välfärdsteknik.
I nästa del av bloggserien lyfter jag fyra saker som är värda att beakta i kommande upphandlingar för att ta nästa steg mot mer proaktiv omsorg.
Nästa del i bloggserien publiceras 26.11.2026.
Milja Saksi är vd för Everon Group. Everon utvecklar välfärdsteknik, integrationer och larmlösningar som skapar trygghet och stödjer ett mer självständigt liv inom ordinärt boende, särskilt boende och andra omsorgsmiljöer i Sverige, Finland och Storbritannien.
Blogginlägget bygger på Miljas anförande vid ett branschevenemang i Finland i november 2026 samt den marknadsanalys som Everon och Nordic Healthcare Group genomförde 2026.


